En ren tillfällighet?
Ibland undrar jag vad Gud har för plan. I torsdags pratade jag med Johannes precis innan kören började och det var ett viktigt samtal. Vi pratade ganska länge, och efter att jag pratat med honom återgick jag till körövningen.
Den första sången vi sjöng efter att jag kommit in igen (satt nämligen ute och pratade) hette "Lean on me" och jag blev faktiskt lite irriterad. Jag vet att jag blivit bättre på att anförtro honom saker men det känns ibland svårt för att jag väljer att inte "ta striden" för att jag tror att det ska gå över. Det gör sällan det och han börjar få mig att förstå det.
"Sometimes in our lives,
we all have pain, we all have sorrow.
But if we are wise, we know that there´s always tomorrow.
Please swallow your pride, if by your faith you need to borrow.
I am right up the road and I´ll share your load if you just call me.
Lean on me, when you are not strong. I´ll be your friend, I´ll help you carry on..."
Jag är så fruktansvärt glad för att jag fått träffa Johannes. He is my special someone och honom kan jag anförtro allt. Jag är bara så rädd att han ska tröttna, men snart kanske jag inser att han VILL vara mig så nära.
Nu ska jag gå och sova.
Vi hörs.
Sjuk.
Idag känns det mesta ganska jobbigt. Jag har blivit förkyld, är trött och omotiverad. Tack och lov har jag dock lyckats plugga lite ikväll, eller till och med ganska mycket ikväll.
Jag saknar Johannes ungefär hur mycket som helst. Det känns som nio evigheter sen vi sågs, fast det handlar egentligen bara om 9 dagar. Om jag fick bestämma hade jag inte varit ifrån honom alls, men nu är det ju som det är och det är bara att gilla läget.
I övrigt har det inte hänt så mycket idag, är inne på vecka två i praktiken. Fyra veckor kvar efter denna vecka.
Känner mig ganska så risig så nu går jag och lägger mig.
Besök i Lund.
Helgen var helt fantastisk. Han är helt overkligt perfekt för mig och jag är äntligen säker på att vi ska vara vi länge, länge. Jag kom sent på eftermiddagen i fredags och han överraskade mig verkligen. Johannes är onekligen den bästa människa jag någonsin mött och jag trodde aldrig att jag skulle få träffa en sån som honom.
På restaurang Sandra hade han bokat bord (!). Vi åt fondue och delade på en flaska vin. Jag hade verkligen inte förväntat mig någonting men blev så glad för att han verkligen ansträngt sig. Sen när vi ätit gick vi till hans lya och åt glass. Där brann en hel del ljus, men inte ens en hundradel av alla de ljus som brinner i mitt inre när jag tänker på honom.
Det finns inga ord som är stora nog för att beskriva helgen och känslan jag fick med mig hem. Jag är mer säker nu än jag någonsin varit. Det är vi helt enkelt. Det finns ingenting annat. Allt annat är fel.
Vi myste på, på fredagskvällen och jag har aldrig i mitt liv mått så bra. Helt perfekt.
På lördagen var vi lite slitna, eftersom vi låg och pratade till kl.02 eller något så vi gick ut och åt lunch och gick lite på stan. Jag blev verkligen förvånad över hur fint det var i Lund. Oerhört fint.
Söndagen inleddes med högmässa och sen gick vi lite på stan och så följde han med till Sturup.
Det var en perfekt helg. Verkligen. Jag kan inte säga det nog många gånger. Han är mitt hjärta och mitt ljus. Han ger mig motivation när det är tungt. Det är svårt, men det har sjunkit in i att han finns där för mig, alltid. Trots skola och annat, så finns han där. Självklart är skolan viktigast för oss båda, men jag känner att vår relation är minst lika viktig (om inte viktigare...).
Du har i sanning förändrat mitt liv, Johannes. Och vi börjar känna varandra rätt bra nu och jag känner bara mer och mer för dig för varje dag som passerar.
Det finns bara en väg som är den rätta. Framåt, tillsammans.
Tack för en fantastisk helg och tack för att du är du!
Ledsen
Jag är så krävande. Vet inte varför jag blir såhär. Skulle verkligen behöva prata med honom men det blir nog inte så ikväll. Det vore så bra om saker bara kunde vara annorlunda. Jag får bara känslan att att han lämnar mig nu, lite mer för varje dag som går.
Jag har inte bokat flygbiljetten än. Någonstans hoppas jag verkligen att det ska bli annorlunda. Jag hoppas verkligen att vårt förhållande är så äkta som det känns.
Please God,
now that I have found him
can I keep him,
Jag har inte bokat flygbiljetten än. Någonstans hoppas jag verkligen att det ska bli annorlunda. Jag hoppas verkligen att vårt förhållande är så äkta som det känns.
Please God,
now that I have found him
can I keep him,
Ut ur mörkret.
Jag vet att jag måste rycka upp mig men jag blir så ledsen och osäker. Jag vet inte varför jag blir det. För osäkerhet är det sista jag behöver. Jag vet i mitt hjärta att han vill vara med mig, så jag vet inte varför jag tvekar och tvivlar. Om det tar slut kommer det vara mitt fel och inte hans. Min osäkerhet håller på att ta knäcken på mig.
Det har varit en sån skitdag idag att väckarklockan egentligen borde ha tvekat. Jag borde inte ha stigit ur sängen.
Coming out of the darkness now
Walking into the light
I´ve been making so many wrong turns in life
It´s time to make them right
I´ve been known for crying
I´ve been known for tears
I´ve been known hurting for all these years
I´ve been running in circles
Trying to find my way out
I´ve been looking for answers
Falling through the clouds, I am
Walk with me I need your courage
Walk with me I need your faith
Walk with me and be my shadow
Make it bright
I need forgiveness, I need more strength
I need some patience, I need your love
Give me a promise, give me direction
(delar från Sarah Dawn Finers låt , Out of the darkness)
Det har varit en sån skitdag idag att väckarklockan egentligen borde ha tvekat. Jag borde inte ha stigit ur sängen.
Coming out of the darkness now
Walking into the light
I´ve been making so many wrong turns in life
It´s time to make them right
I´ve been known for crying
I´ve been known for tears
I´ve been known hurting for all these years
I´ve been running in circles
Trying to find my way out
I´ve been looking for answers
Falling through the clouds, I am
Walk with me I need your courage
Walk with me I need your faith
Walk with me and be my shadow
Make it bright
I need forgiveness, I need more strength
I need some patience, I need your love
Give me a promise, give me direction
(delar från Sarah Dawn Finers låt , Out of the darkness)
Dagens känsla.
Kommer ni ihåg "Ika i rutan"? Och skelettet Åke? Jag kände mig väldigt olustig när jag som liten såg det (barn)programmet och jag har samma känsla i kroppen idag. Jag vet inte riktigt hur jag mår.
Det blir inget långt inlägg idag, för att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Jag måste väl förövrigt också fortsätta läsa "Tess of the D'Urbervilles" som måste vara den sämsta bok jag läst på mycket länge. Vid vidare eftertanke har jag nog aldrig läst en så kass bok.
Ring gärna ;)
Det blir inget långt inlägg idag, för att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Jag måste väl förövrigt också fortsätta läsa "Tess of the D'Urbervilles" som måste vara den sämsta bok jag läst på mycket länge. Vid vidare eftertanke har jag nog aldrig läst en så kass bok.
Ring gärna ;)
Loppor
En torr och kall höst dödade stackars sommaren
Och vintern, den hälsar oss närsomhelst
Gud hjälpe oss små när vi fryser så svårt
Snälla solen, förbarma dig
Gå inte
Låt oss loppor från kölden bli frälst
Finns det bara ett sätt att inte frysa ihjäl
det är dyrt men det är ändå dyrast att dö
Sätt på dig dina röda stövlar
och sätt fingervantarna på plats
När lysmasken brinner och kylan försvinner Då lever vi igen.
Och vintern, den hälsar oss närsomhelst
Gud hjälpe oss små när vi fryser så svårt
Snälla solen, förbarma dig
Gå inte
Låt oss loppor från kölden bli frälst
Finns det bara ett sätt att inte frysa ihjäl
det är dyrt men det är ändå dyrast att dö
Sätt på dig dina röda stövlar
och sätt fingervantarna på plats
När lysmasken brinner och kylan försvinner Då lever vi igen.