Ett farväl...
Jag kan erkänna att det känns lite tungt. Det kan jag erkänna utan att ens fundera på det. Vi har haft en fantastisk sommar. Det dröjer bara en vecka tills jag åker till honom men det känns lite tungt att sommaren är slut...
Om en vecka får jag dock träffa honom igen. En hel vecka.
Jag önskar att det inte skulle kännas så tungt, men det gör det tyvärr. Har svårt att tänka på någonting annat än att han åker imorgon. Det är så mycket som jag skulle vilja säga honom som jag som vanligt inte finner ord för. Jag finner inte ord för någonting just nu. Därför blir detta inlägg lite märkligt kanske.
När jag fått ordning på mina tankar och mina ord, återkommer jag.
Man måste säga hejdå för att kunna säga hej igen.
Kommentarer
Trackback